Det börjar knaka i fogarna…
http://www.expressen.se/dinapengar/bostad/amorteringskravet-slar-nu-med-full-kraft/
Amorteringskravet slår nu till med full kraft på bomarknaden.
• Säljarna avvaktar eller tvingas sänka priserna.
• Det tar längre tid att få bostaden såld.
• Objekt dras tillbaka från marknaden.
• Utbudet det lägsta sedan 2008.
– Jag tror det blir ett jätteutbud på bostäder i augusti, säger Matilda Adelborg, marknadskoordinator på bostadsajten Booli.
I ett system som är trasigt måste någon vara villig att ta smällen för att det ska kunna lagas.
Just nu svajar bostadsmarknaden. Bubblan håller på att spricka. Som bubblor gör…
Det är ju lite därför man kallar dom just för bubblor. Till och med den mest enfaldige (ej att förväxla med tvåfaldig, som är något helt annat) inser att det måste ta slut någon gång.
Det orimliga i dagens bostadspriser har dessvärre ignorerats av såväl köpare som säljare till tonerna av bankernas taktfasta trummande.
Alla som köper en bostad förväntar sig att göra vinst. Allt har tytt på att priserna bara kommer fortsätta att stiga vilket inneburit att köparna har varit villiga att ta större risker i sina spekulationer. Nu vill alla ha tillbaka sina pengar innan det går åt helvete och att avsäga sig (den självupplevda) rätten att göra en fet vinst sitter långt inne.
Men någon måste som sagt ta smällen. Trist bara att det är dom som köpte när det var som dyrast som alltid är den utvalda gruppen. Sorry! Ni kommer dessvärre inte göra några vinster. Det ni köpte är nämligen inte värt ens en bråkdel av vad ni betalade.
Hade det bara hållit ett år till så hade ni kommit undan. Men nu blev det inte så. Trist, men ofrånkomligt.
Jag har dock lite svårt att tycka synd om folk som utnyttjar ett trasigt system för att tjäna pengar och sen tjuter när systemet börjar få lite fason igen.
Precis som jag hade svårt att tycka synd om folk som förlorade allt dom ägde och hade i IT-kraschen. Man måste ju faktiskt inte satsa några pengar alls om man inte är beredd att förlora varenda öre. Precis så borde man resonera när man köper en lägenhet. Hur mycket har jag råd att förlora på den här affären?
Kan jag betala tillbaka 2 miljoner till banken om ingen annan har lust att låna så mycket när jag vill flytta?
Om svaret är nej så hade man inte råd med en lägenhet för 2 miljoner. Speciellt inte om man inte har betalat av ett enda öre på lånet sedan man flyttade in!
Hur i helvete kunde någon ens tycka att det var en bra idé?!
Att låna pengar och inte betala av löpande utan ta allt i en klumpsumma låter kanske jättehärligt. Precis som SMS-lån, trycka in en bit glas i ögat, trampa på en snigel barfota, få AIDS (genom blodtransfusion. På det tråkiga sättet, alltså) eller att hjälpa en främling att flytta sin stensamling.
Köp nu betala sen har aldrig varit en bra idé. Har man inte tillräckligt med pengar så var det helt enkelt för dyrt. Jobba hårdare och spara mer så får du råd till slut.
Om alla går ihop och bestämmer att vi slutar låna pengar så kommer bostadspriserna reflektera vad bostaden är värd och inte hur mycket någon vågat sätta sig i skuld.
Om man inte vill riskera något alls så finns det ju faktiskt hyresrätter att bo i. Och kom inte dragandes med att det är brist på hyresrätter för det är till stor del era jävla ombildade bostadsrätter som ligger bakom det problemet. “Det finns ju inget att hyra inne i stan”. Nej, för ni har ombildat alla för att tjäna en hacka! Pilutta er. Nu får ni ligga i er säckbäddade säng och vrida er om nätterna.
När folk lånade så mycket för 30 år sedan så hade dom generellt en hel del pengar undanstoppade redan och valde att låna av skattetekniska skäl. Något med ränteavdrag eller nåt sånt… Lyssnade inte tillräckligt i skolan.
Numera varken kan eller vill folk betala tillbaka sina lån förrän det dom lånade till är sålt. Det gick fort att få folk att ändra inställning till att stå i skuld! Historiskt sett har inte den som stått i skuld vunnit i slutänden, men numera är det normen…
Jag hoppas och väntar givetvis på kraschen. En krasch är nämligen enda chansen för en sådan som mig att få vara med i leken. För 25 år sedan kostade en etta i centrala Linköping ungefär 100 000kr med en kontantinsats på en månadslön och en amortering som löpte över 10 år om man var fattig och över fem om man jobbade natt. Typ…
Var inte det ganska bra? Vad är bättre med att samma lägenhet kostar 1,2 miljoner idag?
Är förhoppningen att den ska kosta 12 miljoner om 25 år?
Alla utom mäklarna och bankerna vinner på att priserna går ner i förlängningen. Det är givetvis beklagligt att dom som sitter i den sjunkande båten kommer få ta smällen. Hatten av till er! Framtida generationer kommer tacka er för er osjälviska uppoffring. Du kommer dessutom tacka dig själv när det är dags att köpa en lägenhet till din äldsta unge och inser att det faktiskt går att lösa utan att behöva sälja en arm och en kuk för att finansiera det hela!
Jag hoppas dock att ni har kurage nog att stå kvar på däck och lyssna på bandet tills dom tystnar och inte börjar skrika och leva om. Båten är på väg ner och det finns inte livbåtar så det räcker åt alla. Inget att göra något åt. I värsta fall får ni väl bo kvar…
Mer cherry, någon?
Bobo
